Viveka Nordmans hus ligger högt uppe på en av kullarna i centrum av Kimito. I början av 2000-talet byggde kommunen en ny fjärrvärmecentral där man bränner flis, men fjärrvärmerören går nere i dalen. Att ansluta sig till fjärrvärmenätet kunde snabbt strykas från listan över alternativ när det var dags att byta uppvärmningssystem år 2009.

Familjen Nordman utredde grundligt utbudet av värmepumpar och är nöjda med sitt val. Investeringen på 15 000 euro har snart betalat sig tillbaka i form av mindre energiräkningar.

Den gamla oljepannan hade värmt upp varmvatten som cirkulerade till radiatorer under fönstren i alla rum.  Radiatorena var i gott skick och behövde inte bytas ut. Men skulle deras kapacitet räcka om man övergick till att värma vattnet med en värmepump? Värmepumpar brukar ju producera lite svalare varmvatten (58 grader C) än gamla oljebrännare (upp till 70 grader C). Därför rekommenderar man att värmepumpar används i hus med golvvärme, vilket betyder att värmeslingorna går i golvet.

Familjen Nordman hade nyligen renoverat och byggt till huset. De hade varit noga med att förbättra isoleringen. Tack vare detta skulle nog en värmepump klara jobbet, bara den var rätt dimensionerad. Jobbet bestod i att värma upp huset på cirka 190 kvadratmeter och varmvatten för två pensionärer. En rejäl murad spis underlättade uppvärmningsuppdraget.

Karaktäristiskt för en värmepump är att den producerar värme med en jämn kapacitet. Det skulle bli väldigt dyrt att dimensionera värmepumpen enligt toppeffektbehovet under de kallaste vinterdagarna.

Därför brukar man i stället ha en extra värmekälla, t.ex. elmotstånd, kopplat till varmvattencisternen. Ju mindre värmepumpens kompressor är, desto mera behövs den direkta elen. Men å andra sidan: Ju starkare kompressorn är, desto oftare slås den av och på, vilket sliter på maskineriet.

Det hade varit lätt att göra optimeringen om det hade funnits noggrann information om värmeåtgången. Det hade familjen Nordman inte, eftersom de hade köpt huset för några år sedan och nyligen byggt till 30 % mera bostadsyta, men samtidigt förbättrat isoleringen. De gamla oljeräkningarna berättade inte hela sanningen eftersom den gamla pannan också kunde eldas med ved, vilket både Nordmans och de tidigare invånarna hade utnyttjat flitigt.

I praktiken var det alltså frågan om ett helt nytt hus. På Motivas och värmepumpföreningen SULPU:s webbsidor fanns gott om bra råd om vad man skall tänka på.

År 2009 fanns det redan en stor mängd tillverkare av värmepumpar på marknaden. Kända, stora varumärken som Carrier, IVL, Nibe och Thermia utmanades av inhemska aktörer. De inhemska värmepumpstillverkarna betonade starkt att de hade särskilt goda kunskaper om finländska förhållanden, men när man skrapade lite på ytan av marknadsföringsjargon var nog de tekniska lösningarna praktiskt taget identiska.

Identiska offertförfrågningar skickades till tio företag. De flesta var nog intresserade av att sälja, men innehållet i offerterna varierade starkt.  Somliga föreslog mindre kompressorer med större tilläggselmotstånd medan andra föreslog det motsatta. Investeringskostnaderna varierade nästan 50 % enligt offerterna, men exakt vad man fick för pengarna blev i bland ganska oklart.

En rundfrågning bland bekanta visade att alla var nöjda med sina värmepumpar och rekommenderade sina egna tillverkare. På olika webbforum kunde man också läsa om negativa erfarenheter. För två pensionärer utan teknisk utbildning vägde tillförlitligheten tungt i den slutliga avvägningen. Ett stort företag med lång erfarenhet av branschen kändes som ett tryggt val. Valet föll på Thermia, som hade bra garantivillkor och ett gott rykte ”på webben”. Dilpomat Duo 8 kändes som den bästa kompromissen mellan kompressorns storlek och elmotståndens kapacitet.

En värmepump kan beskrivas som ett kylskåp som körs bakvänt. Kylskåpet flyttar värmen från innandömet till det omgivande rummet. Det sker med hjälp av en kompressor som drivs med el. Värmepumpen tar tillvara värme från omgivningen och flyttar den till varmvattencisternen.

Varifrån skulle då Nordmans värmepump ta värmen? För ett hus beläget högt upp på ett berg var en bergsbrunn det självklara alternativet. På tomten fanns en färdig brunn som hade borrats för något decennium sedan. Hålets dimensioner var annorlunda än dagens bergsbrunnar och det hade borrats lite snett. Antagligen hade det bidragit till att pumpen hade fastnat på 50 meters djup. Ingen borrningsentreprenör lyckades komma på ett sätt att få bort pumpen – även om dynamit fördes på tal – så ett nytt hål måste borras i urberget.

En av borrföretagarna på Kimitoön hade en längre tid fungerat som underleverantör för Thermia, så leveransavtalet gick smidigt. Det tog bara ett par dagar att borra ett drygt 100 meter djupt hål.  Hålet borrades mitt i trädgården några meter från husväggen, men borrdammet var lätt att städa bort.

Det fanns lyckligtvis gott om rum i den gamla källaren för värmepumpen, som i och för sig bara kräver några kvadratmeter golvyta. Nordman gick till och med in för att spara den gamla oljecisternen.

Det kan ju komma en dag när man får köpa uppvärmningsolja som har producerats av förnyelsebara energikällor, tänkte de.

Thermia gjorde en energibesparingskalkyl som en del av offerten. Enligt den skulle den totala elförbrukningen röra sig kring 6700 kWh per år, inklusive elmotstånden och cirkulationspumpar. Om man drog bort pumparnas elkonsumtion utlovades en verkningsgrad på 2.84, vilket betyder att 1 kWh el ger 2,8 kWh värme. Med facit på hand kan man konstatera att energibesparingskalkylen inte alls höll streck.

Från installationen hösten 2009 till slutet av mars 2015 hade värmepumpen (3,6 kW) varit i bruk sammanlagt 17500 timmar. Av detta hade 1670 timmar gått till att värma varmvatten. De två elmotstånden har varit i bruk 270 h (3 kW) resp 72 h (6 kW). Den förverkligade elförbrukningen har alltså varit 12000 kWh per år, vilket är dubbelt mer än Thermias kalkyl. Det här är tyvärr inte unikt inom branschen.

Med ett elpris på 0,1 euro/ kWh blir elkostnaden i medeltal 1200 euro på årsnivå. Tyvärr har Nordman inte sparat kvitton över brännoljeinköpen före värmepumpen installerades, så en exakt återbetalningstid för investeringen kan inte räknas ut. Den nya borrbrunnen och värmepumpen kostade 15.000 euro.

De flesta tillverkare har en garantitid på 5 år för kompressorn som är det viktigaste delen i en värmepump. Hittills har anläggningen på Eriksberg fungerat helt utan problem. Enligt en allmän tumregel är värmepumpen rätt dimensionerad när den är igång cirka 3000 timmar per år. På Eriksberg kommer man väldigt nära denna siffra.

Värmepumpens kapacitet har varit tillräcklig. Under kalla vinterdagar har familjen haft som vana att bränna en ordentlig brasa per dag i den murade spisen i vardagsrummet. Varmvattenkapaciteten lyfts i bland fram som en akilleshäl för värmepumpsystemen. Det har Nordmans inte upplevt som ett problem.

Diplomat Duo har en varmvattenbehållare på 200 liter. Också när barn och barnbarn har varit på besök har varmvattnet räckt.

Hur mycket har kolfotspåret minskat tack vare värmepumpen? Värmepumpen har förbrukat 12000 kWh el per år, men producerat cirka 34000 kWh värme. Om man skulle producera samma mängd värme med lätt brännolja skulle utsläppen vara cirka 9200 kg koldioxid.  Beräkningen av utsläppen från produktionen av den el som värmepumpen har använt beror på vilken typ av elproduktion man räknar med. Ett medeltal av den finländska elmixen är 200 kg koldioxid per MWh, vilket skulle ge jämförelsetalet 2400 kg koldioxid.

Fotnot: I artikeln nämns produktnamn. Företagen bakom dessa har inte sponsorerat artikeln.

Text: Bernt Nordman

Foto: Bernt Nordman

Tidigare publicerad på Natur och Miljös webbsida 9.6.2015.