SJÄLVFÖRSÖRJANDE PÅ VÄRME I DEGERÖS SKOGAR

Händig karl reder sig själv. I Ingås djupa skogar surrar ett förnybart testlaboratorium. Pasi Hurris hem är helt självförsörjande på värme. Omkring 60-80 procent av elen producerar han själv. Som energikällor förlitar sig Pasi på ved, sol, jordvärme och vind.

Nybyggare i Degerö

Pasi Hurri lämnar ingenting åt slumpen. Långt ute i Degerös djupa skogar i Ingå har han inrättat ett eget litet energitekniskt laboratorium som förlitar sig på förnybar energi. Här kan han sova lugnt om nätterna även då hela havet stormar och stamnätet sviker.

Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Det var 2006 som Pasi Hurri och hans fru tog det avgörande klivet att flytta bopålarna från Magnuskärr i Helsingfors till Ingås skogsmarker i Västra Nyland.

– Jag var lite skeptisk till flytten till en början. Jag oroade mig över de långa avstånden till jobbet och tanken att bli helt beroende av bilen förskräckte, säger Pasi Hurri.

Men bilberoendet uppvägdes av tystnaden, de vackra skogarna och den förföriska havsmiljön. Och så tilltalades Pasi av tanken att få bygga ett eget hus där han fick fixa egna lösningar för el- och värmeförsörjningen.

-Min fru ritade huset och stod för estetiken. Jag ansvarade för planeringen av sådana byggnadstekniska detaljer som inte syns utåt, berättar Pasi och skrattar skälmskt.

De osynliga ingredienserna i bygget handlade bland annat om ventilationskanaler, värmeisolerade väggar och ett system som tar till vara spillvärmen från husets bastu. De synliga inslagen i husets energilösningar förpassades till garaget där Pasi har sin egen lilla mansgrotta.

Gymmet i skogen

-Här har vi en biovärmepanna som tryggar husets värmeförsörjning vintertid. Jag fixar veden själv. Skogen är mitt gym, säger Pasi.

Den finska biovärmepannan från Saarijärvi slukar omkring nio kubikmeter ved per år. Enligt Pasi var det en bra investering. Värmepannans pris har betalat sig tillbaka på två års tid då vi jämför vad det hade kostat ifall man under samma tid hade värmt upp huset med fossil brännolja. Biovärmen och veden kompletteras med en jordvärmepump som förutsatte två värmehål som går ner till 120 meters djup.

-Jordvärmen förser oss med 60 grader varmt vatten och med hjälp av fläktkonvektorer och golvvärme så hålls huset varmt. Jordvärmesystemet klarar av temperaturer på minus femton grader men i samband med köldknäppar under vintern så är det biovärmepannan som gäller, förklarar Pasi.

Paret Hurris hus är helt självförsörjande på värme. De producerar ungefär 60 till 80 procent av elen själva, lite beroende på hur Fru Fortuna och vädrets makter bemöter dem.

På garagets tak tronar solfångare och solpaneler och i den närbelägna skogsdungen står en fem kilowatts vindmölla. Den el som produceras av solpanelerna och vindmöllan matas in i ett batterisystem där energin lagras för kommande behov. Och ifall de förnybara komponenterna sviker så kan Hurris alltid ty sig till ett fossilt dieselaggregat som står och lurar i garaget.

Sköter underhållet själv

-Aggregatet är tänkt som reservkraft. Att bryta vårt beroende av stamnätselen har varit min fixa idé. Därför har vi så många komponenter i vårt elsystem, säger Pasi.

Hur ofta händer det då att det blir elavbrott i Degerö?

-Förvånansvärt ofta. Speciellt just nu då elbolagen jobbar med en uppgradering av stamnätet och gör servicearbeten i bygden. Det senaste avbrottet var rätt nyligen, säger Pasi.

Att driva ett eget litet förnybart testlaboratorium förutsätter en hel del underhåll, översyn och reparationer. Ingenting för fumliga och valhänta husägare alltså. Till all lycka har Pasi inte tummen mitt i handen.

-Jag sköter största delen av underhållsarbetet själv. Vindmöllan är knepigast. Jag måste hyra en hävare för att kunna serva den och byta ut kullagren till exempel. Solpanelerna och solfångarna sköter sig själva. Det räcker att jag tvättar dem en gång i året, säger Pasi.

Det talas mycket om smarta elnät just nu. Och om möjligheten att sälja sin egen el till stamnätet. För paret Hurri är den lösningen inte aktuell.

-Jag kollade upp det där då huset byggdes. Det hade kostat oss minst 20 000 euro då det begav sig. Och trots den investeringen hade det varit svårt att både använda sin egen el och sälja till stamnätet samtidigt. Det var för struligt så jag spolade idén, säger Pasi.

Siffernissen har koll

Vi läppjar på en latte i köket medan Pasi tar fram den bärbara datorn. Han har bra koll på de egna manickernas produktionsnivåer och flaskhalsar. I ett nafs fjärrstyr han luftkonditioneringen med ett klick på datorn. Ifall inomhustemperaturen sjunker för lågt får han ett sms som flaggar om det.

-Se på den här kurvan. Solfångarna har producerat i genomsnitt 200 watt i timmen den här veckan fastän det är mulet, kulet och grådaskigt. Inte illa, säger han.

Siffrorna och teknikens värld är helt tydligt hans passion. Inget snack om saken. Passionen har vuxit fram via jobbet där han jobbar med dataanalyser och automatiserad styrning av till exempel industriella värmepumpar eller frekvensomvandlare. Bolaget har för tillfället många elbolag och mobilnätsoperatörer som kunder.

Det gäller att kunna greppa mätningssystem i liten skala för att också förstå de stora sammanhangen. Och på tal om den lilla skalan. Den kan ibland hänga på ett endaste träd.

-Här i den här tabellen ser du en svacka en viss tid på dygnet då vi granskar solpanelernas produktion. Svackan beror på den där tallen vid garaget som skuggar solpanelerna. Min fru tycker att trädet är vackert. Jag visade henne det här diagrammet och sade att här har vi trädets pris, men det hade ingen effekt. Trädet står kvar fortfarande, berättar Pasi och flinar underfundigt.

 

Fakta om Hurris hus

– Huset har en bostadsyta på sammanlagt 400 kvadratmeter.

– Den årliga elkonsumtionen är 24 000 kWh.

– Investeringarna i förnybara energilösningar utgjorde cirka 10 procent av husets pris.

– Solpanelerna producerar cirka 2000 kWh el per år.

– Investeringskostnaden för solfångarna betalade sig tillbaka på fem år.

– Med hjälp av luftvärmeväxlare hålls inomhustemperaturen stabil.

– Batterierna som lagrar elen från vindmöllan och solpanelerna måste förnyas med åttaårsintervaller. Ett batteri kostar cirka 200 euro.

 

Text: Mikael Sjövall

Foto: Mikael Sjövall

Tidigare publicerad på Natur och Miljös webbsida 12.12.2017.

FLER ARTIKLAR