HUSET SOM ALDRIG SKA BLI SJUK

Kasta bort alla möbler, böcker, dockskåp och allt som inte går att tvätta i 90 grader. Blockera passagen mellan nedre och övre våningen hermetiskt med plast. Och lämna bostaden inom en vecka.

Det här var domen efter att Petri Malmelin låtit undersöka kvaliteten på inomhusluften i sitt hem. Familjen hade bott två månader i huset och alla började få problem med hälsan. Golvet var nylackerat och de hade försökt vädra ut målfärgslukten. Men den försvann inte. För det var ingen målfärgslukt. Det var stanken av mikrober av mögelarten Aspergillus versicolor.

– Du förstår att efter den upplevelsen var det a och o för oss att få ett friskt hem, berättar Malmelin.

Tanken på ett nytt hus, Talo 2020, ett modellexemplar som skulle uppfylla kraven på energieffektivitet anno 2020 och aldrig bli sjukt, började ta form och sommaren 2015 blev drömmen verklighet och familjen flyttade in.

Malmelins hus har formen av en skolåda i två våningar med pulpettak. I huset utnyttjas både passiv och aktiv sol-teknik. Huset är vänt mot söder och badar i solljus under vintern via stora fyrdubbla fönster. Takutsprången är tre meter längre än normalt mot söder och väster, både för att hindra att väggarna blir våta och för att ge skugga under somrarna. Balkongen som omger huset dekoreras på utsatta platser av täta träribbor som bromsar vinden och regnet året runt. Väggarna är en halv meter tjocka, byggda av värmeblock. Allt är minutiöst isolerat och eventuella värmeläckor avslöjade med värmekamera och åtgärdade. Luftväxlingen sköts maskinellt, med ett ventilationssystem med värmeåtervinning.

Kärnan i huset är en hybridvarmvattenberedare. Hit leds husets värmeenergi som samlas in via värmeslingor i de två skorstenarna, med jordvärmepumpen och med solfångaren på taket. Energin omvandlas sedan till golvvärme och varmvatten.

Dessutom har Malmelin 14 kvadratmeter solpaneler på taket som producerar el. Familjen har ett avtal med Fortum om att kunna sälja eventuell överloppsenergi till nätet. Bra business?

– Nej, säger Malmelin. Om jag säljer el får jag en femtedel av vad jag betalar för att köpa samma mängd el. Men min överloppsel tas i alla fall till vara, säger han.

Inom ett par år hoppas han kunna ha en elbil i garaget som fungerar som elreserv. Tanken är att han kan låna el av bilen under de timmar då elen är dyr och ladda upp den igen under nattens timmar.

Visst låter ett supertätt hus optimalt med tanke på energikostnaderna. Men hur klara sig utan fuktskador – Malmelins fiende nummer ett? Ja, huset är byggt på toppen av ett berg på väldränerad, välvd grund så att allt eventuellt vattnen rinner av. Källaren är inte nedsänkt i utan byggd på marken för att minimera möjligheten till fuktskador. Dessutom finns en extra skyddsmur vid sidan om källarväggen som hindrar den från att bli våt.

– Jag räknar med att mitt hus ska hålla – och hålla sig friskt – i åtminstone 100 år, berättar Malmelin stolt.

Och börjar någonting oplanerat hända inne i väggarna märker han det genast. Inne i husets inre finns nämligen 100 sensorer som mäter att strukturen mår bra, att inomhusluften är god och hur mycket energi som alstras och förbrukas. Per dator kan Malmelin följa med fukthalten i grunden, timme för timme. Om han någon gång vill sälja huset kan han överlämna en rapport till exempel över hur huset mått under de 30 senaste åren, dag för dag om köparen så önskar. 3 000 euro kostade sensorsystemet och Malmelin frågar sig varför inte fler husbyggare låter installera ett.

– Tyvärr kan man idag inte gå till en lucka och säga: Jag vill ha ett sensorsystem för mitt hus. De färdiga system som säljs är dyra, det finns en stor risk för att de inte fungerar och ofta är tekniken redan föråldrad då de säljs, anser Malmelin.

Vill man ha ny teknik gäller det att börja jaga efter specialister. Malmelin beslöt att samla ihop ett team av de bästa och mest entusiastiska experterna i vårt land. Arkitekten Pia Krogius med CEPH-certifikat (Central European Passive House-certifikat) hittade han i Uleåborg. Därtill behövdes specialister på allt från inneluft till hybridvärme och trådlös informationsteknik. Planeringen tog ett år.

Hur vet då en lekman vilka material och vilken apparatur han ska välja? Först gäller det att kolla om produkterna har en prestandadeklaration, DOP, som idag är obligatorisk och beskriver byggvarornas egenskaper.

– Jag märkte att jag kunde rata två tredjedelar av det som fanns till salu bara för att varorna saknade prestandadeklaration. I alla fall innanför Ring trean kommer byggnadsinspektörerna inte att godkänna bygget om apparaterna saknar DOP, förklarar Malmelin.

Malmelin valde främst inhemska produkter av medelprisklass och är nöjd med sina val. Det enda som inte fungerade var inomhusluftfuktaren – och jordvärmepumpen.

– Då jag skulle byta ut den hade tillverkaren gått i konkurs, så nu blir det bara att köpa en ny.

Enligt Malmelin borde städerna i högre utsträckning sporra invånarna att avvända alternativa energikällor. I Uleåborg kan man till exempel få ett bidrag som motsvarar 25 procent av kostnaderna om man energieffektiverar bostaden eller bygger ett nytt hus som utnyttjar förnybara energikällor.

Mer om Talo 2020 på finska på http://www.talo2020.fi/

 

Malmelins råd till alla som planerar att bygga ett hus

1. Se till att huset hålls torrt. Det gäller både att förvara byggnadsmaterialet torrt och att ge strukturen tillräcklig tid att torka mellan byggnadsfaserna, att dräneras tomten rätt och att bygga så att väggarna inte blir våta då det regnar.

2. Välj rätt tomt. Det finns många egnahemshustomter där det inte lönar sig att bygga. Placera huset rätt på tomten så att du utnyttjar solen maximalt och får skugga under den hetaste tiden på dagen under sommaren.

3. Låt planeringen ta tid. Dina val i detta skede påverkar hur dyrt ditt bygge blir, så var noggrann.

4. Välj professionella planerare och byggmästare som inte slarvar. Du har inte råd med att någon begår misstag, särskilt inte då grunden läggs. I det långa loppet blir det dyrt. Övervaka därför arbetet hela tiden.

 

Text: Henrica Mercadante

Tidigare publicerad i tidningen Finlands Natur nr 1/2016.

FLER ARTIKLAR